Inbjuden till ett möte i riksdagen om utanförskap

Inbjuden till ett möte i riksdagen om utanförskap som inleds med en konstutställning. Jag anser att det utanförskap som jag och andra drabbas av inom vården är att likställa med dessa invandrarkvinnor utanförskap. 90% är kvinnor som drabbas av SLE och därför är inte forskning av ämnet lika viktigt som sjukdomar som drabbar män. Vi fick vänta 56 år innan man introducerade en ny medicin för SLE. Den kom förra året och det verkar äntligen hända saker.

Kvinnor och deras sjukdomar har negligerats. Vården är utformad för att möta männens sjukdomar. Vi behöver en sjukvård som behandlar alla lika. Även forskning som kan hjälpa kvinnor.Vården får inte vara mansdominerad av flera skäl. Vi ska inte och kan inte gradera vikten hos sjukdomar som drabbar kvinnor och män olika.

Jag har även sviter efter stroke även om mina efterdyningar är minimala så är även det ett osynligt handikapp som drabbar många. Det ger även det i många fall ett utanförskap som ibland är osynligt ibland inte men det är lika svårt att bära.

Vi är alla lika olika. Oavsett kön, ras, sexualitet eller annat karaktärs beskrivande drag. Vi är människor låt oss vara det tillsammans.