fredag 28 juni 2013

Mer skolnära forskning skulle ge skolan en utvecklingspotential

Jag läste just en trevlig artikel från vetenskapsrådet. Jag sökte litet efter forskning på lärande och upptäckte att ytterst litet är gjort trots att det är ett enormt fält. Jag tror att lärarna är för avskiljda från forskning. Vi behöver forskning om skolan i skolan om det ska bli bättre. Alla sitter och diskuterar hur skolan har problem och den måste bli bättre. Hur ska den kunna utvecklas om ingen vet hur? Här ett utdrag ur artikeln.

Mer skolnära forskning 


Det är inte tillräckligt stora delar av den utbildningsvetenskapliga forskningen som har relevans för skolan och skolans praktik, instämde Peter Honeth, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet, som var sist i raden av talare. Vi behöver styra om den statligt finansierade utbildningsvetenskapliga forskningen så att den blir mer skolnära. Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté har fått i uppdrag att deras forskning ska vridas åt det hållet. Men denna evidensbasering är en stor förändring som kommer att ta tid.
– Det talas mycket om att "skolan ska ta till sig forskning" — men varför sägs inget om att "skapa forskning", undrade en av deltagarna i seminariets runda-bords-samtal. Det finns en stor grupp forskarutbildade lärare som kan vara en nödvändig brygga mellan skola och forskning. Hur kan vi möjliggöra för hela kåren att aktivt reflektera kontinuerligt med stöd av forskarutbildade? 

Den pedagogiska forskningen har inte alltid varit så skolrelevant och därför har det varit rätt att kritisera den, konstaterade Peter Honeth. Dessutom har den ibland varit ganska ideologiskt styrd. Nu är det viktigt att ta in många olika forskningskompetenser som tillsammans kan utveckla forskningen. Utbildningsvetenskapliga kommittén och Skolverket jobbar i den riktningen. 

– Alla "tycker" om skolan och svaret förväntas komma uppifrån, fortsatte Peter Honeth. Det gör det angeläget att göra forskningen tillgänglig och se till att den kan bedrivas även i skolan. Ett exempel att lyfta fram är satsningen på forskarutbildade lärare som ska få en licentiatutbildning. De ska sedan ha möjlighet att vara kvar i skolan. Ska vi lyckas måste man se skola och lärarkår som en professionell organisation, en organisation som kännetecknas av att man hela tiden ifrågasätter och diskuterar det man gör. Man måste vara självkritisk och prova olika lösningar och man måste vara beredd att medge om man gör fel.
 Vi behöver verkliga exempel i skolan. Se till att på försök göra forskningstjänster i skolan. Se till att forskare om pedagogik blir utstationerade i skolan som samarbetar med lärare som har kompetens om skolan och hur den fungerar. Forskning är det som bör styra skolan inte politiker. Det som politiker dock kan göra är att avsätta resurser och skapa direktiv om att se till att undervisning blir ett forskningsområde.

Som grädde på moset kommer det att ge lärarna mer status och utveckla skolan mot det bättre. Vi kommer också sluta famla i mörkret och veta hur vi kan undervisa mer effektivt.

Dahlia macro

Foto: Bengt Båvegård

tisdag 25 juni 2013

Hjärnans plasticitet och länken till vårt psyke

Hjärnan består av länkande neuroner och min praktiska erfarenhet är att om dessa neuroner med deras kopplingar blir skadade så kommer det inte bara påverka våra mekaniska och kognitiva funktioner utan också påverka vårt psyke.

Neuronernas länkning är en del av vad vi kallar för medvetenhet och identitet. Om du skadar funktioner och mekanismer som är vitala för dig som psykisk individ så kommer det att påverka ditt sätt att agera gentemot dina nära och kära. Ditt psyke påverkas. Forskningen säger att 40-50% kommer att drabbas av en depression.

Jag hade redan massor med genomlevda depressioner genom att jag redan är drabbad som SLE patient. Det gjorde det enklare att genomgå ytterligare en depression.

Det är bra att veta att hjärnan hela tiden att förbättra de länkar som du har. Det tar dock tid och kräver en envishet i träning som kommer att förbättra återhämtningen. Hjärnan har en överkapacitet av en anledning och kan komma tillbaka från svåra trauman. Min erfarenhet är att du kan träna på saker som involverar båda sidorna av hjärnan. Så träna varierat och försök vara så aktiv du orkar. Du kommer också behöva massor av vila efter att du har tränat.

Träningen av hjärnan involverar alla saker som du stöter på under ditt dagliga liv. Utmana dig själv för att förbättra ditt liv. Det kan vara spel på Facebook, jonglering, handträning, socialt liv, besöka IKEA och allt du kan komma på som utmanar dina funktioner och tränar dina hjärna. 

Jag har kommit fram till att det är viktigt att du får återkoppling till det du gör så att du vet att du utvecklas. Under hela min rehabilitering så jonglerade jag för att kontrollera hur långt jag hade kommit i min rehabilitering...samtidigt som det också utmanade mig och tränade båda hjärnhalvorna.


lördag 15 juni 2013

Tänkare

Foto: Bengt Båvegård

Jag kommer försöka bli invald politiker i Stockholms Läns Landsting

Med två stroke och sjuk med en kronisk sjukdom så har jag enorm erfarenhet av Stockholms olika sjukhus. Både vårdcentraler och de stora sjukhusen. Nu vill jag göra nytta rent praktiskt och försöka bli invald politiker i landstinget.

Jag börjar redan nu att försöka få folk att förstå vem jag är och varför de ska rösta på mig i det kommande valet. Dessutom har jag daglig kontakt med andra sjuka genom olika sociala nätverk. Både som strokesjuk och sle. Sle är en kronisk autoimmun sjukdom. Dvs jag är allergisk mot mig själv.

Jag vill kunna förändra hur sjukvården fungerar och göra den smidigare. Det finns massor av olika tidsproppar som vi kan förändra. Jag skulle vilja göra vård som vänder sig till människan istället för att omvandla de till vårdpaket som slussas runt där ingen vet vad den andra gör. Gång på gång har jag fått berätta min sjukdoms historia som vid det här laget har blivit ganska lång.


Facebook rullar ut hashtags

Det är bra att veta att numer kommer du att kunna sortera in dina inlägg i Facebook via en så kallad hashtag. Det är ett sätt att ordna dina inlägg med en indexering så att dina inlägg samlas i klump med andras inlägg som har samma hashtag. Så här kan det se ut i inlägget #hashtag. Du sätter en brädgård framför själva indexeringen. Du hittar symbolen genom att trycka på shift + 3.

I en sluten grupp kommer inte de inlägg publiceras även om du sätter med en hashtag. Dock kommer det att skapas en länk till hashtagen och du kan sedan publicera ett inlägg i den hashtagen. Du bör alltså komma överens med dina gruppmedlemmar om ni ska använda hashtags eller inte. Annars kan det vara förvirrande i början så att du publicerar på ett ställe som är öppet för alla att se. Trots att du ville publicera i en sluten grupp.

Ett annat problem är att många språk har samma stavning och att många inlägg kommer att hamna i andra språkgrupper. Så dina svenska inlägg kommer att hamna i samma hashtag som t. ex öl som på svenska betyder öl och på tyska betyder olja. Det kommer med andra ord bli litet problematiskt i början, men jag tror att de kommer att fixa det här problemet.

lördag 8 juni 2013

Sommarexplosion

Foto: Bengt Båvegård

En period av håglöshet och väntan

Det känns ganska håglöst just nu i väntan på försäkringskassans beslut. Svårt att komma till skott med någonting. Gör inget speciellt och känner mig inte speciellt aktiv med någonting.

Jag kollar in Extreme Survival på Netflix känner mig enormt apatisk. Hoppas att det blir bättre när jag får ett besked oavsett vad det blir för besked bara jag slipper gå i limbo och vänta.

torsdag 6 juni 2013

Passion är något du lär dig och du lär dig bra om något du är passionerad om

Det är något av en paradox livet eftersom du blir passionerad av något du kan bra och du blir bra i det ämne som du är passionerad av. Det handlar om de val som du gör hela tiden och det är en inställning som du har till allt runtomkring dig.

Se allt du möter som om det vore första gången du såg det. Just i det ögonblicket är det första gången du ser det för varje ögonblick skiljer sig från det andra även om du inte märker det. Generaliseringar hindrar oss att se ögonblicket i sin helthet och skilja det från det andra. Allt blir samma hela tiden och tråkigare.

Vi har allt att vinna på att välja den smala vägen och urskilja alla som individer istället för att klumpa ihop de som t. ex de dumma invandrarna eller den dumma blonda tjejen som spelar på sexualitet. Vi möter andra generaliseringar som är lika handikappande för systemet. De flesta ser en man som läkare, en sjuksyster som en kvinna. Visst kan det tyckas som det är enklare att generalisera folks plats.

Vi går en svår balansgång mellan förenklande generalisering och den svår konsten att se det unika hos varje sak. Livet själv är en svår balans att veta när man ska generalisera och när man inte ska det. Jag tycker oftast man vinner på att se det unika i varje ögonblick. Även jag generaliserar och är medveten om det. Men skillnaden är att om man är medveten om det försöker man se det unika i även det man generaliserar.

måndag 3 juni 2013

En morgon med stress

Tusen saker är dagens måste. Jag måste gå förbi apoteket för att hämta ut waran. Pumpa sonens cykel. Hantverkare ska idag titta på vår fasad. Legitimation ska med eftersom jag ska till apoteket. Jag måste ringa min handledare.

Det ser dock ut som om jag stressar upp mig för något som ser rätt görligt när jag radar upp det. Bra att få ner det i text så att inte tankarna far runt i onödan.

Ska definitivt ta en stunds mindfulness för att landa ytterligare. Det känns bra att ha litet tid för mig själv på tåget till jobbet.

PS undrar om inte stroke har gjort mig mindre stresstålig. Jag verkar inte filtrera bort saker lika lätt.

Din attityd är vad begränsar dig

Walk on Water from NRS Films on Vimeo.