Idag ska jag gå på ett möte om utanförskap på riksdagen. Det är i samband med en utställning om invandrarkvinnors situation. Den situation jag har befunnit mig i och fortfarande befinner mig i är kanske ännu värre då de kan ta sig ur sin situation och jag bär alltid med mig min.
Jag har tidigare beskrivit det som om man kan likna det med faran att sätta sig i en bil. Du kan alltid krocka och förolyckas. Problemet är att jag inte kan kliva ur min "bil". SLE är ärftligt och en osynlig sjukdom som man alltid bär med sig.
Forskningen på SLE försummas eftersom 90% som har sjukdomen är kvinnor. Det var på 1950-talet som den senaste effektiva medicinen kom ut på marknaden. Nu har det kommit en ny men det är talande för hur svårt det är med forskning på en kvinnodominerad sjukdom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar